Surrounded by flames everywhere, what I used to be, I'm not even there

Ja man är bra skadad i skallen...

Jag måste börja ta itu med om jag vill bo kvar här eller inte..
En saknad som kryper på..
Varje jävla dag med minnen som bara tränger in.. Vet inte hur länge jag orkar..
Jag vill bara bli av med detta..

Jag har hittat en ny grupp med djupa och berörande texter tack vare Herr Jens..
Hehe han ringde 118100 och frågade, när hans edan fått sitt svar började han ställa massa roliga frågor istället.. Stackars hon i luren, vad dom måste få vara me dom mycket på sitt arbete..

Så upttäckte jag idag att pennan jag killade Herr Jonsson med visst funkade..Bara det att jag såg inte det i mörkret.. Så förhoppningsvis är du utan bläck i öron och nacke..
Sorry Jens ifall fallet är så..

Helgen tänker jag inte skriva om ännu.. Har inte bearbetat den ännu..
Men jag förstår inte hur jag lyckas sätta mig själv i såna här situationer..
Jag är inte ute efter att såra någon.. Och jag har inte ens tagit itu med allna fallna bitar av mig själv ännu..
Så det blir väl lätt så.. Jag drabbar andra.. Hemskt.. Jag har fått så många nya kontakter som är helt underbara men
jag förstår inte vad jag gör för er, och jag vill inte förstöra en massa.. Allt är ju bara så sjukt fucked up..

Nä usch nu börjar det bli ett sånt där bittert och patetiskt inlägg igen så det lägger vi av med.
Ska väl ta mig i kragen och lägga mig snart oxå när man måste upp tidigt..

Saknaden och ensamheten är jävligt svår men jag hoppas snart att jag lär mig leva med det..
Inga illa ment Jimmy, men jag vill oxå gå vidare med ett öppet hjärta och inte som det är nu för nu lyckas jag
bara ställa till det..

Jag önskar dig all lycka iaf, Den som jag aldrig kunna ge riktigt
Och att nästa tjej ser till att tillfredställa den, Det är något du ska ha:)
Men det är alltid du och Kenzo som kommer vara pals:)








Lite nostalgi..Vacker text..Synd bara att det bara finns såna här fjant-klipp..



 



Ja strö salt i såren bara...



Grattis till Andreas!


Måste ju bara skriva att jag fylls med lycka och kärlek nu
när jag tittar på Kenzo som ligger i soffan och drömmer, grymtar och små ylar lite i sömnen..
Mitt lilla hjärta.. Vad vore jag utan dig..? Det är bara du och Jag numer.. Kenzo Starfighter som Jimmy sa..
Usch nu börjar jag få lite småjobbigt återfall..

Men denna känsla som Kenzomatic ger mig så bevisar det ju att hoppet är inte ute..
Helt jävla förstört är ju inte hjärtat när det kan har sån plats till honom.. Och Tuva såklart.:)

Well, Gnight!






Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0