God said no..
Händelser så hemska borde bara inte få ske..
Att vissa människor kan vara så kall och ruttna- Till skärselden med er, må alla loska på era gravar. Ni går inte beskrivas med ord!
Släpp mig fri låt mig flyga från det här,
låt mig ta mig iväg och slippa det här.
Jag orkar inte längre jag vill ta mig härifrån.
Vad hände med sagan när det var hon och han..?
tankar och minnen, själen den vänder...Vill inte ha dessa minnen!
När vänder all olycka och sorg..
Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat..
O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat..
Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet'
och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna
Sträck ut din hand och lyft mig härifrån
En känsla inom mig som jag inte kan kontrollera..
Du, min älskade. Jag skulle ge mitt liv för mig. Det är så frustrerande att jag aldrig kan få dig att förstå i ord hur du är min värld. Sån kärlek jag känner för dig önskar jag att jag kunde få ge dig mitt liv ut, gråtandes under tiden jag skriver detta pga jag måste vara realistisk att inse att det finns ingen chans i världen att jag kommer få ha dig vid min sida under resten av mitt liv. Hur ska jag klara mig, när du inte längre står med nosen på sängen och väntar på att få hoppa upp, ligga under täcket under vintern och när det är varmare vid huvudkudden, om du inte står vid sängen när man vaknar så hör man alltid svansen dunka innan man ens hunnit säga ett ord så flyger du upp från din bädd, hur du tassar på en när du vill ha uppmärksamhet, hur du skäms när jag ifrågasätter om du tigger( när du vet att du gör det man inte får)Hur du tittar på mig med sura ögonen när vi ska gå ut och du i sista sekund märker att det regnar. Hur förbryllade du blir varenda gång du släpper väder, hur mycket jag kan skratta åt dig och dina påhitt, och hur jag vet att du skulle göra detsamma för mig om du kunde. Du, du är så speciell. Det gör så ont i mig att jag vill vika mig av smärta att tänka mitt liv utan dig? Nu när du börjar bli mot åren.. Som jag älskae dig, du vackra individ lika som nu, hur jag sitter med datan i knäet och gråter i skrivande stund hur du kommer och puffar på mig, vill trösta och undrar vad som är fel. O ch andra gånger man är ledsen, du kryper upp tätt bredvid, slickar lite på en för att visa att du finns där och väntar ut en tills man tjutit klart, och hur du gör allt för att försöka muntra upp mig efteråt..Jag är så bitter för mycket och pga alla nederlag men när jag tittar på dig, och du ser på mig med dina vackra kokosbruna ögon så kan jag inte vara mer än den lyckligaste människan, den enda som får chansen att dela ett underbart liv med dig.. Du, du är trots allt den som får mig att slutligen bli tvungen att lämna sängen, annars skulle jag ruttna bort i den av sorg och bitterhet, Det är du som får mig att slänga på masken utåt sett, du som hjälper mig att klara igenom dagarna. Alla borde ha en sån underbar själ som du.
Jag är dig tacksam för mitt liv, jag hade gått under för länge sedan om det inte vore för dig.
Jag älskar dig, större kärlek än såhär finns det inte.
Tack för allt mitt vackra kokosöga.
Tack för att du valde mig min underbara hund.
Du.. so hot..