20 min senare ringer har jag fått tag i norge.. Smart som jag var när jag pratade med den kvinnliga så sa jag att jag skulle lika gärna kunna åka imorgon. Jag trodde inte det skulle ske så fort och att hon skulle ta det bokstavligen..
Mycket riktigt så ringer 1 kille upp knappt 1 minut efter jag pratat med den kvinnliga, väldigt svårt norsk dialekt, men så mcyket jag fattat det så var den från en liknande pool- som här hemma, men jag menar känns ju ganska surt om jag ska vara där nere 4 dagar ledigt och vänta på att få jobba, jag kan ju inte göra något alls där nere, jag vet ju inget. Då är det bättre hemma, men iaf så sa han att han kommer ringa mig imorn mellan 8-10 så får jag reda på om jag ska flyga sent på fredag lr tidig lördagmorgon! hjälp!

vad har jag ställt till med! efter samtalet var slut och jag vet att dom gått hem för dagen så kom jag på att jag har ju nekat vaccinet, eftersom jag är så jävla hysteriskt nål-rädd. Men när jag vet hur influensan härjar i Norge så måste jag ju ta den! dom kommer inte bli glad på mig! Jag hade inte tänkt så långt att dom skulle ta mig på orden och låta mig åka dagen efter.. Men iof så borde dom ha tagit reda på om jag tagit vaccinet lr inte, för jag tror knappast dom vill skicka iväg någon som ej är vaccinerad.. Det vore ju konstigt.. Men nu räknar ju dom med att jag ska åker, så jag sitter i en knivig sits.. Som jag vet hittils är att jag skulle jobba natt lördag,söndag,måndag och sen något om att till jobbet får jag åka båt, och hem kan resan ta ca en timme, alltså tbx dit jag bor under tiden jag är där, anledningen att det tog lång tid hem var att då var det ofta så mycket folk, när jag fårgade hur jag skulle hitta till alla ställen så fick jag till svar: Det är jätte-enkelt, tillomed gamla tanter på 50 klarar det. Jaha, men jag är värre än en sån!! Jag hittar ju knappt i söderhman! I suck! Alltså, verkligen! Så får väl se hur dom tar det imorn..



Så imorgon kl nio kommer jag infinna mig på gallerian och sitta i jävla kö för sprutan.. Chris är underbart gullig och följer med.. Jag är ju som en 5-åring när det kommer till nålar! Tatueringsnålar är en helt annat sak, men nålar inom vården.. Usch. Jag kan ta blodprover osv på andra människor, men när någon ska ta på mig, då är det verkligen världens undergång..1 Och det vet dom som varit med mig.. Haha

Mamma trodde att jag höll på med droger under mina tonår, då under min värsta tid där-
Mern efter att ha följt mig en gång när jag skulle ta blodprov, när hon fick se hela proceduren vad vårdpersonalen får vara med om med mig så skämdes hon. HOn sa till mig att jag aldrig någonsin får nämna till dom att jag själv jobbar inom vården när jag beter mig sådär för ett prov, och att hon ändå var rörd eftersom hon nu fått bevis på att hon aldrig någonsin behöver oroa sig för att jag skulle hamn i drogträsket- Tänk mig som sprutnarkoman- Haha ja det vore ju en sil för varje sil man skulle ta haha.

Madde har fått sett lite grann när hon och Magnus körde in mig på akuten när jag hade så ont i njurarna, alltså jag gråter inte ofta av smärta, men få gånger och detta var en av dom. Vi låg i min säng och jag försökte dölja det så väl men tillslut så tog sig Madde ton, så vi åkte in. HOn satt där med mig och fick se mig våndas och neka till smärtstillande först när hon kom med spruta och blodprovs-vagnen rullade in.

Vad tror ni att ni ska få göra!? Oh no, nonono. Men när sköterskan förklarat hur lång tid jag kunde få vänta annras så fick dom.. Och mamma hann inte komma före! Utan när dom gjort alla vanskliga saker, som att visa upp min blekfeta skinka för att sedan köra in den smärtstillande äckliga usch! Jag hatar allt osm har med sprutor att göra!
 Madde stackarn satt där länge med mig tills hon sen åkte hem, mamma hade ju kommit och Jimmy var på väg hem från Norge.. När jag trodde att jag skulle få åka hem så kommer den igen.. Jag hatar det där ljudet.. Ena hjulet gnisslar.. Så kommer den sakta inrullandes ännu en gång.. blodprovs-vagnen..! Jag tittar på sköterskan och blrjar tjuta... Inte igen..! Jag vägrar.. Gnäller och grinar. det är jag ganska bra på faktist. Mamma skämdes, jag påpekade för sköterskan sen att jag själv jobbade inom vården, mest för att skämma ut mamma ännu mer och eftersom hon var nyutbildad sköterska så sa jag också att jag var nöjd med att veta att jag kommer vara hennes första hemska patient, som hon aldrig kommer glömma. Haha:)

Andreas ´har fått skämmas minst 2 gånger när han följt mig till läkaren och det har kommit till blodprov.. Första gången var ju i somras.. När läkaren undersökte mina ben osv och kund einte komma på var det var.. Så nämnde hsan att jag skulle gå tillbaks och vänta för jag var tvungen att ta blodprov.. Jag började lirka på mitt för annars smidiga sätt, men han var stenhård.. När han sen såg att läppen min började darra.. och jag försökte hålla mig för gråt.. Så bad han mig vänta lite.. Så gick han ut till väntrummet-kom in med Andreas och sa:
Jag tror hon behöver dig nu.. Haha.. Andreas såg en aning chockad ut.. Som om att jag skulle ha fått värsta dödsbeskedet.. Sakta men säkert mellan mina tjutningar så fick jag fram.. Jag måste ta blodprov.. Hehe..
Vi fick gå ut till väntrummet där det satt en massa folk.. Jag lcykades verkligen inte slingra mig ur..! Och ju mer tiden gick, ju mer nervös och mer hysterisk jag vart.. Fick skrattattack och gråtattacker vartom som varade i några sekunder, medans jag höll på skaka sönder mig.. Andreas satt och försökte läsa en tidning, låtsades som att han inte kände mig. Han skämdes så grymt, det förstår jag honom:) När dom väl ropade in mig så var jag så hysterisk så dom visste inte riktigt hur dom skulle handskas med mig.. Jag upprepade mig flera gånger om hur svårt jag hade för nålar och jag tycker det är äckligt att veta att jag har en kanyl i min ven, det är det jag tycker är jobbigast usch! och bad om att jag kunde sträcka mig till att ta ett stick i fingret iaf.. Det var vad jag kunde sträcka mig till men dom var stenhård.. ändå tills jag la mig ner på britsen, grät som en gris, Andreas såg ut att vilja fly när som helst.. Hon bad om att få titta på mina armar för att se vilken hon skulle ta i, (detta tyckte jag var väldigt stort av mig, jag tror det var för att vid detta laget hade jag nog gett upp hoppet om mitt liv, jag skulle inte lyckas komma undan utan då sänkte jag mig för att i hopp om att få somna in så smärtfritt som möjligt- Jag är en dramaqueen) så gav jag henne självmant mitt vänstra armveck.. Men vad nu... Jag såg hur hon tittade på mig mellan tårarna som rann.. Hon la huvudet lite på sne och suckade: Sätt dig upp igen då, så tar vi ett stick i fingret- men bara så du vet, så kanske vi inte få fram allt vi behöver då och då måste vi ta i venen! Jag hoppade upp från  britsen och sken som en sol- Haha jag lyckades, nog för att stick i fingret är hemskt, men jag hade undkommit den värsta döden iaf.. Jag fick gå och sätta mig i stolen istället så tog hon tyst och surt ett stick i fingret på mig.. fast det tog ju ett tag innan hon lyckades med det.. jag röck undan fingret några gånger,- Vaddå reflexer!? Jag kan inte styra över dom. men den dagen var tuff.. Både för mig och Andreas.. haha..:)


Likaså när vi var på gyn, inför första kollen.. Fick han skämmas lika mycket igen.. Inte fan trodde jag att det skulle bli något blodprov! Så jag började ju tjuta.. Och där är det ju ganska litet och öppet så folk ser ju- Andreas tog min hand fort, Jag tror han hoppades på att det skulle hjälpa så han slapp skämmas men icke. Jag tjöt och sköterskorna pikade på att jag hade ju tatueringar, och dessutom i öronen, som är tusen gånger värre en en nål- Jag hatar när dom jämför det så!!

Hanna följde mig nu sist jag var in pga av blödningarna och smärtorna, först var jag grinig att gyn tar 300 spänn, så sen kom slaget att ett blodprov ska tas, Jaha, då var vi där igen. Jag tror jag nästan är värst efter en sån här händelse, för då är jag så uppjagad, så full av adrenalin så jag blir som en toka.. Fast jag är nog likadan före också.. när jag vet vad som ska ske..alltså.. Jag har inte kontroll riktigt på vad jag gör och säger.. Utan mest flamsar.. Jagg flamsade som värst innan oxh under ultraljudet, frågade massa löjliga saker,  tog ett tag för mig att fatta hur mycket jag skulle klä av mig osv, Alltså stackars läkaren, han såg helt vilsen ut när jag höll på stojja, han måste trott att jag var hög lr nå.. När jag ligger i den där stolen så påpekar jag dom tecknade bilderna i taket, skrattade osv.. Förra gången ville jag inte titta på skärmen.. Nu gjorde jag det.. Utbrast-Åh är det där min livmoder!?
Ja svarade han.. Jaha.. Ååhh.. Jävlar.. Hela den där gråa skärmen?!
Han tittade upp och svarade Neej... Den grå fläcken.. Jaha.. Ungefär som att jag skulle vara nöjd där.. Jag var ju så upp i varv för jag visste vad som väntade.. blodprovet.. Så jag fortsatte.. Stackars läkare..



Jag hade tänkt att utesluta den här delen av detta besök.. Med tanke på att det är ganska pinsamt..Men så är ju inte jag direkt den som kan hålla tyst om sånt iaf.. Jag bjuder på min dumhet och pinsamhet..
Iaf när jag hoppade ur stolen, och han sa åt mig att klä mig,vilket jag ahde svårt med.. Klickade inte riktigt att benet ska in i byx-benet osv för jag visste ju.. Nu blir det blir blodprov.. Jag stod där med ena benet i byxan, tror jag glömt dra på mig trosorna óckså då.Hanna satt där inne, gjorde klart för läkaren att hon skulle med in i det sista! Iaf.. Han ställer en fråga.. Som jag totalt hör så himla fel man kan göra..
Ååhh..
Läkaren- Dör du av ett stick i fingret? (Varav jag tror han säger- Dör du om du sticker in ett finger)
Jag började stamma och låta konstiga ljud ungefär som _Eehh.. Alltså..  Jaa.. Lr..Njaä..(under denna stund innan jag fick fram mitt über-pinsamma svar var ju- Vadan denna fråga!? Varför är den väsentlig?
Jag fortsätter mitt svar:
Hmm alltså.. jag vet ju inte riktigt.. jag har ju inte direkt testat eftersom läkaren sa att jag skulle hålla mig ifrån sex, bad osv såna grejor pga infektionsrisken.. Så jag kan inte påstå att jag gjort något sånt men jag kan ju tes
Läkaren-Stop stop stop, det var inte det jag fårgade..
Nähä.. Där stod jag med byxorna halvt uppdragna och funderade en stund vad det var jag missat.. Han upprepade sin fråga.. Hehe.. Snopet.. Jag trodde jag skulle dö..  När jag drog bort skynket och tittade på Hanna så vet jag inte hur jag ska bedömma hennes min.. Jag tror hon vet nu att följer man mig på något sånt där så får man vara med om den sidan av mig som beter sig som en 5-åring och är expert på att skämma ut sig..

Jag berättade detta för Emma och hon skrattade så hon grät.. Tror det är för att jag har ofta en sån inlevelse när jag berättar saker och när jag är till mig så går min röst gärna upp i hög falsett ton som är hemsk att lyssna på..!
Så om Emma vart underhålld så tänkte jag att då kan jag bjuda på det här också..

Ännu en sak jag tänkte utelämna..  Men ifall jag dör ung så vet jag att jag fört vidare någonting till ett barn iaf..
Det besöket Andreas var med på första gången, när jag kom undan med ett stick i fingret.. I väntrummet så satt det en liten flicka.. Jag är jävligt dålig på det där med att avgöra ålder på barn men runt 4-6 år.. Blond söt liten uppnäsa.. Satt där med sin pappa.. Granskade mig under min hysteri.. Mellan mina våldamma grått/skratt-attacker.. Jag försökte flina åt henne men jag tror istället att jag skrämde henne.. Jag ser hur hon försöker sitta still.. tillslut börjar hennes läpp att darra, hon springer in på toaletten och gråter, (dåligt ljudisolerade toaletter där) pappan står utanför, försöker trösta, ber henne om att öppna.. Jag vet inte hur det gick för honom, dom ropade in mig strax efter det.. Men jag kan vara stolt över att min nålfobi förts vidare- jag kan briljera med att denna söta flicka blir nog aldrig sprutnarkoman. Hennes pappa bör tacka mig.

Nä.. Nu ska jag skriva ett nytt brev så jag hinner skicka det imorn, så han vet ifall jag åker och det tar lång tid innan han hör något nytt.. Frida och Lina skulle kika förbi en sväng, längtar! Dock inte efter att få höra deras skratt när dom ser mitt hår..

Wish me luck.. Med min otur blir jag skitdålig av sprutan- vaccin-koma, förlamad you name it.. allt..

Gnight.

Slänger in några pics som avslut

 Jag hatar mina fräknar jag får på sommaren!! Ser ut som en liten flicka!"!