Mm verkligen. När man väl tänkte ta sig i kragen för att åka och träna på ett gym för Henke hade försäkrat att det var inge folk där, tomt.. Ja jag hade sån ånget och såna skakningar, så nervös. Det är något med gym som gör mig så sjukt osäker.. Alltså.. Nästan lika illa som att få en dödsdom.. Mindre nervös vart jag ju knappast när vi hämtar upp Danne.. Jaha.. Nu är vi 3!? Hur fan ska jag klara detta? Till råga på detta, så gör jag detta stora misstag, som jag är expert på att göra..! Att man skickar ett sms till personen/personerna skriver om, när det är menat att skicka till någon annan, alltså att det bara ligger i tankebanorna för man har skrivit just om dessa.. MItt största missöde av detta var ju när jag skulle skicka till en kompis över hur fan jag skulle göra med den här killen jag var tillsammans med, skulle jag göra slut lr inte osv.. Tro på fan att jag skickade detta sms till killen?! Det var ett mycket hemskt samtal som jag fick honom ¨någon minut efter.. Ojoj.. Iaf, dettaa lyckades jag med ikväll igen, dock inte något sånt här nu då.. Paniken.. När jag inser vad jag gjort.. När jag ser Henke tar upp sin telefon och jag tittar sedan ner på min och ser vem leveransrapporten gått till.. Jag får panik, jag försöker tjata att han inte ska läsa, varav han frågar Dabiel vad en sak betyder vilket gjorde det ännu mer pinsamt.. Jag ville bara dö där i sätet.. Jag skämdes så mycket så jag tror mitt röda ansikte lyste ur bilen.. Jag skickade sen samma sms till NIcco och Emilie osm det var till egentligen, och skrev även med vad jag precis lyckats göra.. Gud.. den korta biten som var kvar till alfta har aldrig varit så plågsam..

Iaf när vi kommer fram, Till min förfäran, så är det folk där!?
What, vad nu!? Kände genast hur mycket mina nervskakningar eskalera, Henke gjorde tappra försök till att uppmuntra, Jag kände mig som en hund som behövde stöd i att överkomma någon gammal rädsla, (Jag har nog inte förstått förrän nu allvaret i att utveckla en fobi för gym..) HUr sjukt är inte det? För att återgå då så klarade jag inte av det iaf, jag lämnade min väska där sedan tog jag en joggingtur till Becca, hon säger att hon ska möta mig, ja då tänker jag att hon gör det via benen, men så kommer det en tutande dåre strax innan henne.. Hann vara där en sväng, Pratade lite om att det var synd att det inte fanns annonser på blocket efter killar- Bra killar.. Killar med en hobby,arbete, inga dumheter, trogen och bara rent allmänt good guy.. kanske någon som tränade innebandy som man kunde möta vid dörren när han kommer hem med klubban i högsta hugg och ser trött och sliten ut.. att möta honom med värsta middagen, en person som man kan hitta på roliga saker med, men ändå inte behöva ha som ett papper i röven, en kille som förstår att man har ändå ett liv på sidan av förhållandet, med egna aktiviteter,  vänner osv. att det är ok att amn gör saker på egen hand, men ska kunna gå på fester utan varandra, och ändå ha tilltro till varandra.. ja någon som man kan dela ren jävla lycka, underbar vänskap och kärlek, med och motgångar, såklart gräl händer ibland men att kunna mötas halvvägs tillsammans osv.. Hur mycket skulle dom ha för en sån kille..? Vart hittar man en sån.. ? Kan man hitta dom i en redan nära vän? Vissa gör ju det. Sånt kan jag tycka vara häftigt, någon man känt i kanske säg.. 5 år.. Och sen bli kär för livet.. Att se döden tillsammans.. En sak är säker, om jag nu blir gammal( vilket jag är ganska säker på att jag inte blir, magkänslan säger så iaf, den ska man alltid lita på:) så den personen jag spenderat mitt liv med då.. min kärlek.. Jag ser då till att dö innan honom. Jag skulle aldrig vilja leva utan att ha denna människa vid min sida.. Jag tycker det är jobbigt som det är nu med minnen osv.. Jag skulle fan aldrig klara en livstid med minnen och sen förlora personen, veta att jag aldrig mer kommer få vidröra honom, aldrig mer höra hans röst osv.. Nej usch.. Aldrig skulle mitt psyke klara detta.

Jag hann inte vara där så för att sedan återgå till gymmet.. Denna gång så kunde jag slappna av lite mer.. Men märkte av att jag började prata lite mycket där vilket jag har en tendens till att göra när jag blir nervös.. Men det var en underhållande stund.. Vi åkte sedan hem till Chris en sväng, tills hon påminde mig om Greys.. Ja got damnit! Totalt glömt. Missade början så jag hängde tyvärr inte med riktigt..


Jag, Emilie och Nocolina är ju lite av egen art.. Alltså detta med att bjuda på sig själv, Jag har inga problem.. Ibland kanske jag borde hejda mig men det beror på situationer osv.. Jag har hittat några klipp, som förespråkar ungefär hur det ser ut när vi är med varandra.. By the way, Emilie hatar mig för Peter Griffin klippet.. Haha lätt värt..!

Nu tänker ni, Åh fuck, Hon med sina youtube klipp, Det är sån bra förklaring om hur våran relation ser ut, och hur vi alltid har så roligt.




Det här är jag, när jag får mina glory-moments. När jag dansar loss ser det ungefär ut såhär









Denna låt är ju så sjukt vacker,, Sån sjukt bra och djup text..





Jag må erkänna, jag har lyssnat lite på tonårsrap, I admit.
Erik ifrågasatte då Hur jag mådde. grunden var då till detta musikval, för tydligen skulle man inte må bra om man lyssnade på sånt haha..
Men av det fick jag en liten flashback.. Jag vet att det är många osm påpekat om det jag skriver i min blogg.. Hur jag kan framstå.. Och.. Ja.. flashbaken var i lördags när jag och Anna Åberg hade som roligast, kom in på något vis hur jag är som person.. Alltså grundat på att hon läser min blogg och känt mig i många år så vet ju hon hur jag är som person.. Men för dom som inte känner mig måste tro att jag är någon knäppis som bara väntar på rätt tillfälle att aldrig mer ta ett steg på denna jord. Men som sgat hon känner ju mig, men vet också då att det jag skriver här.. Visst är jag bitter, ledsen osv ibland när jag pratar med vänner.. men jag hatar att vara en börda för någon.. Att orka mala till någon on and on and on.. Då gör jag det här.. Jag lättar mitt hjärta fullt ut, för den personen som jag skriver om, som mår på detta vis, är ju åsklart inte en människa jag är utåt. Jag hatar att gråta inför andra, det händer ibland.. Men då är det något som grott länge och hängt i luften a long time.. Vissa människor kan man läsa av väldigt lätt.. Att den där människan mår nog inte så bra innerst inne.. Men jag är duktig på det där.. Vill jag tro iaf..? Jag har använt mig av den här masken utåt så länge så därför tror jag att jag är duktig på att ge upp ett sken av den oftaste glada, energifyllda tjejen.. Som alltid försöker skämta och bjuda på sig själv.. Energikrävande, Javisst är det absolut.. Men detta får vara min terapi istället.. Emilie tyckte jag skulle fixa någon att prata med efter allt jag fått varit med om sedan februaro.. Lr ja.. jag tror nog allt sedan 3 år sedan.., Lika kuratorn som man var tvungen att ha minst 1 möte med på ungdomsmottagningen.. Men ändå.. Jag tror inte den personen skulle rädda mig från mer sorg, lr hjälpa mig med den som ligger där och bränner.. Så.. Nja.. Jag ska tänka lite mer på det.. Jag är införstådd i att man kan inte bära och gå igenom hur mycket som helst innan det blir något hemskt utav det.. Jag saknar såklart sen gamla Nattis.. Men jag tror att hon är nog svårt att leta fram igen.. Jag skulle ge min själ för det men.. Jag vet att jag ändå skulle snacka om kul den psykolog jag skulle få:P Det kanske är något jag borde vidarutbilda mig till.. Vilken idé som slog mig..:)


Nu fr det vara slut på det bittra, det kommer ju alltid flängar av dom i de flesta inlägg..
Jag är så sjukt otroligt tacksam för mina älskade vänner, Jag vill gråta när jag tänker på hur mycket jag älskar er och hur frustrerande det är att jag är så dålig på att visa det.. Och jag önskar att jag någonsin kommer kunna vara sån stor hjälp och stöd för er som ni är för er. Ni är alla mina stjärnor, som jag skulle ge mitt liv för.
-------
-------En grå skala det har förändrar mitt liv
men jag vinner ändå ljuset när ni finns där bredvid
Ni har rest mig upp varje gång ifrån botten
Ni har vart ljuset som har gett mig det här hoppet
Och ni är dom vackraste kvinnorna som finns ibland oss.
Jag hoppas ni alltid kommer finnas där för mig, jag kommer alltid göra mitt
bästa för att finnas för mer. Och vad som än händer, vad som en sker, bär det mer er
 Ni är ovärdeliga, osynliga smycken för mig som jag bär.

Ja då har man varit lite blödig igen då.. Och fått delat med mig om hur elakt blåst jag vart av Mr hansen,(Haha Bröderna Hansson) Haha det kanske borde bli mitt nya projekt.. ååhh.. NU ska det smidas planer. Nä chris, du får hjälpa mig hitta styrka från min gym-fobi på höghammar istället:P

All i know is I'm lost without you
I'm not gonna lie
how am I gonna be strong without you?
I need you by my side.


Du tog allt från mig..