Och det vart vinst...
27-11... Vi rockar.. Jag älskar mitt lag.. Så underbara människor.. Men för min del funkade det inte direkt.. min hjärna är då inte så synkad då jag jobbat inatt och sovit några timmar nu på dagen och med allt skit som är runt omkring.. Jag åkte i golv av de gamla haggorna minst 4 gånger, och med lindat vänsterben och en smäll mot ansiktet så det känns som att jag det skulle se ut som att min väntsra del av ansiket sitter på andra sidan.. Men ändå så rolig match utöver detta.. Så för att inte talas om att jag höll på skämmas ihjäl inför matchen när dom sa ut mitt namn och busvissling hörs från läktaren. I denna stund hade jag kunnat strypa Per för detta, jisses...
Annars så har jag krossat mitt nyårslöfte.. Jag drog en snuskigt blöt svinfylla i lördags.. Ett hastigt och dumt beslut men jag kände att jag var så nära att bara trasa sönder så tänkte att det var en enkel utväg.. Som jag ångrar nu iefterhand när jag vet att bättre hade det sett ut om jag bara väntat en stund..Allt blev bara för tungt och allt kändes bara för jävla hopplöst så det vart tyvärr den utvägen... Jag hade i åtanke att köra stenhårt den kvällen för att glömma allt som jag hade inom mig, speciellt alla jävla känslor som jag inte kommer undan, och larvigt nog tänka att jag ska fan leta mig någon som kan ge en tröst, men jag kunde inte. det funkade inte, det vart block.. Inte ens den heta sångaren.. Ja, det låter flr jävla barnsligt men det verkar ju funka för andra att göra sådär.. Men jag lyckades inte ens halvvägs att kunna släppa.. Du sitter helt enkelt där du sitter.. DU vägrar upplysas från min näthinna.. Jag höll fast vid mitt pokerface tidigare under kvällens gång, men tidigare på dagen så märkte Hanna så tydligen så var jag väl inte i mitt esse där, så hon pepekade väl lite smått att det kanske inte är en bra idé att dricka när det är såhär crapigt.. Hanna har en viss aning vad det handlar om.. Annars är det bara Nicolina, Frida och Carro som know's till fullo.. Emelie och Anna är inte så uppdaterad i detalj heller.. Men när Maria påpekar också alldeles innan start att hon tycker att vid minsta släng av jag känner att jag inte kan stänga ute så skall det tas lugnt. Så förmiddagen kan jag inte ha lyckats så bra med att dölkja saker och ting då Maria inte alls är uppgraderad av vad som förssigår i fröken johansson värld, jag vill inte tynga vilka som helst med mitt skit, så är det där lite speciella omständigheter med.. Förutom att jag var väl på väg till ett litet smått breakdown inför henne och en till så nu är jag ju så illa tvungen att förklara.. Fast jag sa imorse att det får bli senare.. Jag orkar inte nu.. Helst av allt vill jag bara stänga av..
Och jag skäms nu för att jag släppt mina tankar hos Carro, då jag fick påbackning av henne imorse att hon ville inte höra om något mer mitt patetiska liv(dessa är ju såklart mina ordval) då hon mår bra nu.. Och det förstår jag henne.. Solklart, jag glädjs åt att hon har det bra och att hon mår som hon förtjänar. Man hoppas ju själv på att se sådär lycklig ut som hon utan påklistrat och hela charaden man kör för att man inte orkar jobbiga frågor från andra.. Mitt spel har dock misslyckats under många tillfällen den senaste tiden, och dessa jobbiga frågor kommer ju från människor som man kanske inte umgås med så mycket, lr arbetskamrater, och sånt är pinsamt enligt min mening då folk ser på en och påpekar det. Usch..
Det känns som hela min fasad håller på att rasa.. Jag hade inte räknat med att jag skulle kunna känna såna här känslor igen.. Och när jag vet att det är hopplöst.. Jag skulle stå gud i skuld för en sån chans.. Och jag hatar att jag en ett litet hopp som lyser, fast jag inte borde ha det.. Det är ju bara som den största önskan, som jag vet är så långt bort.. Jag skulle så lätt vara den lyckligaste människan som någonsin vandrat på denna jord isf men sån tur har jag inte.. Och i och med dessa så tror jag att detta är det som kommer ta ut sin rätt på mig.. Såhär borde vara omänsklig att få känna så starkt när man vet att det är något jag aldrig kommer få.. Jag önskar att jag bara kunde få stänga av.. Fan fan fan...
Natten nu som var när jag jobbade har aldrig gått så bra, tänk vad mycket en liten stund sällskap kan... Jag har strålat, jag har visslat(försökt iaf) hoppat och studsat omkring, skrattat och pratat som en tok.. så detta var ju faktist ett tillfälle som var sådär jobbigt då annars man jobbat när dom märkt hur man varit tidigare, men just denna natt, fick jag tom dom äldre som annars kan vara riktigt hemska, sura bittra och elaka,(coh tro mig, detta är ett stort bevåg av mig) att tom få dom att bli smittad av mitt solskens humör..
Men sen kommer ju stunden då man landar på jorden igen och får komma på att såhär får du det inte jämt, du kommer alltid falla tbx till den andra sinnesstämningen.. Men av en stund sällskap av rätt människa gör en så gott..
Just dessa stunder, när jag skriver denna skiten.. Jag har funderat på att skaffa en bok och göra det för hand, men en sån här sida är så enkel att bara radera, jag vill inte titta tbx på detta om ett tag och komma ihåg hur dåligt jag mådde, men har man en bok man skrivit, gråtit och snytit sig i vartom blir det så mycket svårare att bara bränna.. Och jag funderar och funderar hur jag ska göra nu.. Hade fått mess av Jimmie Jonsson under matchen.. Och jag blir fan gråtmild när man märker att någon har tänkt på en och vill underlätta för en... Som sällskapet av en film, fast då i tron om att det skulle bli sent men fortfarande ifall jag vill komma.. Jag vet ju själv att jag borde, just för att komma hemifrån och få stänga av alla jävla tankar och känslor.. För det är ju när jag stänger in mig från omvärlden när allt blir som mest jobbigt.. Skönare att ha något att göra så man får glömma för en stund.. Jag försöker skriva av mig allt här för att kunna sova men jag tror nog inte jag kommer lyckas ännu¨på några timmar.. Så det kanske vore en idé med att göra ett besök..
Nej jag vill inte få in den där världen
den är så tom och tyst och tvär
Och min tunna karaktär
bara vrider och vänder sig
och vill va bättre för dig...
Du är som ett brinnande hål i mitt hjärta..
Sån underbar människa..
Så fantastisk..Det är konstiga är att du inte tycks förstå det själv..
Jag trasas för vad jag känner för dig..
För jag vet att i slut'ndan kommer det äta mig levande..
Jag önskar att jag kunde vara som du..
Som en ängel..
Jag hatar att se människor man beundrar må dåligt.. Jag känner mig så hjälplös och man önskar kunna göra allt..
Wtf... Sing a million songs to make you smile...`?
Jag ser dig i varje stjärna som lyser på himmelen..
Låt mig se dig le igen..
Beslutet blir att jag stannar hemma trots allt och vältrar mig själv i min tragiska skit..
Lyckas jag inte somna inom en snar framtid så får jag helt enkelt se över det beslutet..
I'm down on my knees.. Begging you to come rescue me..
You're just the best I ever had..